Biblisk Bönbok (med Psaltaren, mässbok och tidegärd)

Kristuskalender 2021 (med helgdagarnas texter och bibelläsningsplan)

Luthersk Psalmbok

Svensk Kyrkobibel Nya Testamentet (NT97)

Siegbert W. Becker: Den Heliga Skrifts verbalinspiration

Författaren visar på vad Bibeln har att säga om sig själv. "Skrifternas verbalinspiration är invävd i Bibelns varp och väft som en silketråd som ger styrka åt vävnaden och tillförsäkrar oss att de löften om förlåtelse och frälsning, som vi har i vår välsignade Herre, aldrig skall brytas, eftersom de är Guds ord och löften." Särskilt används Moses, Jeremia och aposteln Paulus för att ge en förståelse av den gudomliga inspirationens natur.

Martin Chemnitz, Johann Gerhard, Hieronymus, Adolf Hoenecke, Per Jonsson, Martin Luther, Franz Pieper, C.F.W. Walther:

Prästämbetet - vad lär Bibeln? (artikelsamling)

Veit Dietrich: Himmelrikets nycklar

Per Jonsson:

Den evangeliska mässan (en förklaring över högmässans liturgi)

Högmässan intar den centrala platsen i församlingens gudstjänstliv. Till en god förståelse av högmässan hör kunskaper om högmässans liturgi. Denna bok behandlar och förklarar de olika delarna i högmässans liturgi.

Evangeliepostilla, första årgången, vinterdelen

Evangeliepostilla, första årgången, sommardelen

Evangeliepostilla, andra årgången, vinterdelen

Evangeliepostilla, andra årgången, sommardelen

Evangeliepostilla, tredje årgången, vinterdelen

Evangeliepostilla, tredje årgången, sommardelen

Från vår Frälsares predikstol (en samling predikningar)

Luthersk kyrkohistoria

Uppsala möte 1593 - i samtid och eftervärld. Några drag i svensk kyrkohistoria under fyra århundraden

I föreliggande framställning sätts Uppsala möte in i sitt kyrkorättsliga teologiska men också kyrkopolitiska sammanhang. Jubelfesterna 1693, 1793 och 1893 ställs i relation till sin tids ekonomiska, politiska och teologiska förutsättningar. Uppfattningen om Uppsala mötes och därmed också kyrkans betydelse för svensk historia underkastas därvid en kritisk granskning.

Småborgerlig reaktionär eller progressiv revolutionär? Martin Luther i marxistisk historieskrivning

Inför Lutherjubileet 1983 kunde man iaktta tendenser till en officiell omvärdering av Martin Luther i DDR. Hur förhöll sig denna nya syn på Luther till tidigare marxistisk historieskrivning? Innebar den ett brott med historiematerialismen och ett närmande till kristendomen? Eller var det en tillfällig oppurtunistiskt betingad moderörelse utan anknytning till tidigare forskning? I denna historiografiska översikt söker författaren bland annat besvara dessa frågor.

Finntorparna i Mången. Jord, människor och rättsuppfattning i förproletär bergslagsmiljö

Doktorsavhandling i historia.

Peter Krey:

Den Helige Ande

Fogat till Peter Kreys 10 kapitel över Den Helige Ande finns i tillägg ett efterord med utläggningar av Martin Luther, Per Jonsson och Tom Hardt.

Det heliga dopets sakrament

Fogat till Peter Kreys 12 kapitel över Det heliga dopets sakrament finns i tillägg ett efterord med utläggning av Per Jonsson.

En bok om Jesus Kristus

Martin Luther:

Doktor Martin Luthers lilla katekes med förklaring av Svebilius, reviderad upplaga

Kort bekännelse om det heliga sakramentet

År 1529 hölls religionssamtalet i Marburg där Luther gjorde opp med Zwinglis spiritualiserande nattvardsuppfattning. Mellan Luthers "är" och det reformerta "betecknar" finns ingen medelväg. Luthers nattvardslära är Kristi lära. Brödet är Kristi kropp, och vinet är Kristi blod.

Odödlighetens läkemedel

Denna småskrift innehåller ett utdrag från "Dass diese Worte Christi, das ist mein Leib, noch fest stehen" samt från två katekespredikningar om Herrens nattvard vilka Martin Luther höll år 1528.

Om Kristi lekamens och blods sakrament

I "Sermon om Kristi lekamens och blods sakrament mot svärmeandarna 1526" visar Martin Luther på de två styckena i Kristi kropps och blods sakrament. Dessa är, för det första, vad man skall tro, och för det andra, tron själv eller bruket. I "Förmaning att begå Herrens lekamens och blods sakrament 1530" visar Martin Luther varför man skall gå till sakramentet ofta.

Om tillbedjan av Kristi heliga kropps sakrament

Det är i synnerhet två läror som Luther driver i denna skrift: 1. Brödet och vinet i nattvarden är Kristi kropp och blod och 2. Detta sakrament är evangelium. Denna skrift från 1523 ingår i den diskussion, som Luther förde med de böhmiska bröderna.

Hermann Sasse: Detta är min lekamen

Författaren behandlar här bland annat realpresensens innebörd i nattvardsfirandet.

C. F. W. Walther: Kristi rike varar

Författaren C.F.W. Walther tillhörde en grupp lutheraner som under religionsförföljelser i Tyskland utvandrade till Nordamerika. I denna bok redogör författaren för avgörande skillnader mellan evangelisk-luthersk kristendom och andra trosriktningar.